Lisa Ridzén ‑ Om den norrländska mannen
Här svarar doktoranden Lisa Ridzén från institutionen för humaniora och samhällsvetenskap (HSV) på frågor om sin forskning baserad på manlighetsnormer, kolonialism och maktrelationer.
Du är doktorand och arbetar med ett forskningsprojekt om bland annat manlighetsnormer. Vill du lite kort beskriva din pågående forskning?
– I min forskning samlar jag in livsberättelser av svenska och samiska män som bor på landsbygden runtom i södra Saepmie och Jämtland. Jag undersöker exempelvis hur manlighetsnormer, kolonialism och föreställningar om plats och makt skapar förutsättningar och sammanhang som (de)legitimerar särskilda sätt att leva, vara, känna och arbeta. En del av projektet handlar om att förstå hur destruktiva manlighetsnormer kan leda till konsekvenser så som psykisk ohälsa till exempel. En annan viktig del med avhandlingen handlar om att jag försöker att förstå hur svensk kolonialism formar berättelserna. Här tar jag bland annat fasta på hur delar av de samiska männens berättelser kan förstås som intergenerationella: hur tidigare generationers upplevelser av koloniala praktiker får konsekvenser för informanterna i deras vardagliga liv. Jag undersöker även hur de icke samiska männens berättelser möjliggör ett sammanhang där diskriminering och rasism mot samer i Jämtland och södra Saepmie reproduceras.
Din forskning är i högsta grad relevant för samer och Saepmie. På vilket sätt kan den bidra till det samiska samhället?
– Jag hoppas kunna bidra med kunskap som kan leda till diskussioner om hur förutsättningar att leva goda liv ser ut för samer specifikt här i södra Saepmie och Jämtland. Svensk och skandinavisk kolonial historia skiljer sig åt på olika platser i Saepmie vilket gör att dess samtida konsekvenser tas i uttryck på olika sätt på olika platser. För att bättre förstå hur de historiska koloniala strukturer som är närvarande här påverkar den samiska befolkningen måste vi exempelvis prata om vilken roll den jämtska och svenska majoritetsbefolkningen spelar i möjliggörandet av dessa processer specifikt för denna plats.
Gaskeuniversiteete har i sin avsiktsförklaring gått ut med en vision om att bli ett samiskt universitetet. Hur känns det att arbeta på ett universitet som vill utveckla samisk forskning?
– Det känns otroligt viktigt, intressant och spännande. Och som att det verkligen är på tiden!
Vad betyder båskoes arbete för dig?
– För mig betyder Båskoes att jag får möjlighet att träffa och samverka med andra personer vilket är viktigt för att jag ska kunna fördjupa min kunskap. Dialogen och mötet med såväl andra forskare som utomakademiska personer och representanter från den samiska befolkningen är otroligt viktig för att jag ska kunna utveckla min forskning. Här blir Båskoes en viktig plattform för att möjliggöra detta.
Vad önskar du dig av Båskoes framöver?
– Min förhoppning är att få samtala och ta del av andra människors kunskap och berättelser för att kunna utveckla min forskning. Jag hoppas framförallt på att möta representanter från den samiska befolkningen för att få ta del av deras förväntningar kring vad ett samiskt universitet kan vara för dem, samt hur Båskoes kan utformas för att upplevas relevant i deras liv.
Kontakt
