Bättre sent än aldrig – indikatorer för skogslandskapets gröna infrastruktur

Fungerande grön infrastruktur (GI) för bevarandet av biologisk mångfald i Sverige utmanas av förlust av kvarvarande skogar med höga bevarandevärden. Projektet har utvecklat rumsliga indikatorer som ett "trafikljussystem" som matats med toppmoderna marktäckedata och kan användas av praktiker för att bedöma skogliga GIs funktionalitet för strategisk, taktisk och operativ planering. För att uppmuntra samarbete och iterativt lärande om och användning av indikatorverktyg har projektet haft fem arbetspaket.

1. Granskning av tillvägagångssätt för planering på landskapsnivå som tillämpats i länens gröna infrastrukturplaner och kartläggning av planerares behov.
2. Utveckling av indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå på tre nivåer: a) intakta skogslandskap, b) boreala skogsfragment i form av sena successionsstudier av tall, gran och lövträd, och nyligen brända områden, och c) kantzoner mellan vatten och land.
3. Kartläggning av marktäckedata och populationsindikatorer med rumsliga data för arter som representerar olika spridningsförmåga, arealbehov och livsmiljökvalitet.
4. Kartläggning av hinder för användning av indikatorer, och analyser av framtida trender baserat på intressenternas scenarier för skogsintensifiering och klimatförändring.
5. Verktygslåda för kommunikations- och utbildnings med fallstudier för slutanvändare vid länsstyrelser och andra relevanta intressenter.

Projektet löpte mellan 2019-2022 finansierades av Naturvårdsverket med närmare 5 miljoner kronor. Forskare från Mittuniversitetet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Polska Vetenskapsakademien har medverkat.

Läs slutrapporten