Foodtech ‑ fermentering av skogens restmaterial för framtidens mat och foder

Bioekonomi är en central del i forskningsprojektet Foodtech – fermentering av skogens restmaterial för framtidens mat och foder. I projektet används förnybara biologiska resurser för att producera mat, foder, energi och material.

Projektet studerar, på ett cirkulärt och hållbart sätt, fermenteringsprocesser och optimerar mikrobers produktion av protein och nyttigt fett. Fermenteringsprodukter som sedan kan förädlas vidare till djurfoder, köttersättning och biodrivmedel. Projektet ämnar även undersöka möjligheten att använda i fermenteringen bildad koldioxid för att odla alger för matkonsumtion samt nyttja bildad etanol. Restprodukter från fermenteringen kommer att användas för odling av matsvampar, för att på det sättet producera protein, men även nyttjas som gödningsmedel.

Ett långsiktigt mål för projektet är att utveckla och stärka det regionala företagandet, primärt inom området Foodtech, genom forskning som riktar sig mot nya produkter och processer som kan bli alternativ eller komplement till befintlig produktion. Målet är också att bidra till att bygga en stark forskningsmiljö inom Foodtech på Mittuniversitetet.

Grunden för projektet är att nyttja den kompetens inom fermentering av förnyelsebara och fossilfria restmaterial från skogen som finns på Mittuniversitetet och nyttiggöra resultaten i regionen. Samverkan mellan Mittuniversitetet och intressenter som Agtira, Big Akwa, Biocompost, Brygglabbet, Colabit, Hushållningssällskapet, Labservice, Nattviken Invest, Omegalax, SCA och Svensk Fjällröding stärker projektbygget ytterligare.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC är de närmaste tio åren avgörande for att undvika katastrofala klimateffekter. Köttproduktion pekas ut, tillsammans med fossildriven transport av varor och människor, som två av de stora utmaningarna for att minska utsläppen av växthusgaser.

Globalt står köttproduktion och transporter tillsammans för drygt 28 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Projektet stödjer därför direkt utvecklingen av FN:s globala mål nr 13, Bekämpa klimatförändringarna, med indikatorer för att bl.a. följa påverkan från köttproduktion samt FN:s klimatmål att klara 1.5-gradersmalet till 2030. I Sverige är även självförsörjningsgraden väldigt låg. I tider av kris krävs ytterligare nationella resurser för att tillgodose landets försörjningsbehov.