Valundersökning Sametingsval 2021: kontinuitet och förändring

För att förstå och utveckla de demokratiska institutionerna behövs det i varje demokrati kunskap om det egna samhället och dess medlemmar å ena sidan och om de centrala politiska institutionerna å den andra. Kunskap om befolkningens politiska deltagande, åsikter och beteende är här centralt och systematiska empiriska studier av väljare och partier har i linje med det utgjort ett av statsvetenskapens kärnområden sedan lång tid tillbaka.

Forskargruppen bakom valundersökningen Sametingsval 2021 har tidigare genomfört de första två väljarundersökningarna i samband med val till Sametinget 2013 och 2017. I dessa undersökningar har vi bland annat studerat valdeltagande, politiskt förtroende, sammansättningen av partiernas väljare, väljarnas åsikter i olika sakfrågor och medievanor. Ett nytt frågebatteri om självbestämmande lades till väljarundersökningen 2017 och i 2021 års undersökning studerar vi särskilt väljarnas upplevelser av diskriminering och hur det kan påverka politiskt deltagande.

Det är i dessa sammanhang otroligt viktigt att göra studier över tid – att samla longitudinella data – så att vi kan studera både kontinuitet och förändring bland väljarkåren på en aggregerad nivå: ökar eller minskar exempelvis förtroendet för Sametinget bland väljarna?