Ledande i landet på forskning om hur elever bäst lär sig matte och naturvetenskap
Skolforskningsinstitutet har beviljat finansiering av åtta forskningsprojekt av hela 97 ansökningar, varav två sker på Mittuniversitetet. Fokus är dels hur elevers intresse för NO-ämnena ska öka, dels att utveckla undervisningen i matematik.
I det ena projektet på Mittuniversitetet, där Magnus Oskarsson är projektledare, är syftet att utveckla undervisning i naturvetenskap genom att inkludera elevers erfarenheter och det omgivande samhället i större utsträckning.
– Elevers intresse och engagemang för NO behöver stärkas. I våra tidigare studier ser vi att elever i lågstadiet uppskattar NO och tycker att de lär sig mycket. På högstadiet tycker däremot många elever att speciellt fysik och kemi är svårt och tråkigt, säger Magnus Oskarsson, docent i naturvetenskapernas didaktik på Mittuniversitetet.
Magnus Oskarsson, docent i naturvetenskapernas didaktik på Mittuniversitetet.
Dessa ämnen är också tillsammans med matematik de ämnen där flest elever inte får godkända betyg i årskurs 9. Det gör att årskurs 4-6 blir en viktig brygga mellan den konkreta naturvetenskapen de yngre eleverna möter med den mer teoretiska på högstadiet. I projektet kommer forskarna följa en skola under tre år för att tillsammans med lärarna utveckla undervisningen, just under mellanstadiet.
Forskning för högpresterande elever
Det andra projektet på Mittuniversitetet som beviljats bidrag syftar till att klargöra hur matematiska problem kan utformas för att stötta högpresterande elevers utveckling i matematik.
– Det finns ett behov av att förstå mer om hur matematikuppgifter kan utformas och modifieras för att gynna alla elevers matematiska kunskapsutveckling. Speciellt behövs det mer kunskap om vilka specifika egenskaper i uppgifters design som påverkar elevers lärande i matematik, säger Helena Johansson, docent i matematikdidaktik på Mittuniversitetet.
Att skapa uppgifter som är utmanande för de högpresterande eleverna kan vara komplext. Det är lätt att även “svåra” uppgifter reduceras till rutinuppgifter. Enligt Skolinspektionen brister svenska skolan i att erbjuda högpresterande elever utmanande arbetsuppgifter.
– De här eleverna är särskilt relevanta att fokusera på för att fördjupa våra kunskaper om hur matematiska problem kan utformas för att gynna elevers kunskapsutveckling, säger Helena Johansson.
Helena Johansson, docent i matematikdidaktik på Mittuniversitetet.
I projektet används en metod där forskare och lärare samarbetar för att skapa och testa matematiska problem med högpresterande elever på högstadiet, genom att upprepa processen flera gånger kan problemen anpassas och förbättras steg för steg.
Forskningens bidrag till samhället
Målet med Helena Johanssons projekt är att utveckla riktlinjer för hur vissa egenskaper hos matematiska problem kan hjälpa elever att utveckla specifika matematiska förmågor. Denna kunskap förväntas kunna bli ett betydelsefullt stöd för lärare i deras planeringsarbete med hur uppgifter och aktiviteter bör utformas i relation till specifika lärandemål.
Magnus Oskarsson hoppas att hans projekt ska bidra till att utveckla undervisning som kan höja intresset för naturvetenskap och stärka elevers självförtroende och engagemang kring viktiga samhällsfrågor som klimat, energi och pandemier.
–Det är viktigt för att få medvetna samhällsmedborgare och personer som i framtiden vill arbeta med dessa frågor, säger Magnus Oskarsson.
De båda projekten får 4,5 miljoner vardera under en treårsperiod. Skolforskningsinstitutets forskningsprofil har krav på tydlig förankring och samverkan med förskolor och skolor, i kombination med krav på högsta vetenskapliga kvalitet.
– Vi är stolta över att vi fått den här finansieringen. Vi lyckades visa att elevers intresse och engagemang i naturvetenskap är en viktig fråga. Och att vi är rätta personer för att bedriva den här typen av forskning, säger Magnus Oskarsson.
Helena Johansson instämmer:
– Det är jättekul att vårt projekt finansieras. Vi har visat på ett behov av kunskap avseende matematikundervisning som saknas i svenska skolväsendet, vilket vår projektgrupp kan tillgodose.
Mittuniversitetets två projekt som beviljats pengar från Skolforskningsinstitutet
Inkluderande NO-undervisning i skolor med socioekonomiska utmaningar
Projektledare: Magnus Oskarsson
Matematiska problem för en berikad och differentierad undervisning
Projektledare: Helena Johansson