Campus Östersund får magsjuka! | 2010 |
Men vad är det som händer? En efter en drabbas vi på Campus Östersund av magsjuka. Och snart visar det sig att hela stan har drabbats. Cryptosporidium hade intagit Östersund.
Nyheten gick som en löpeld i nationella medier. Östersund hade drabbats av det hittills största Cryptosporidiumutbrottet i Europa – en parasit fanns i vårt dricksvatten. Uppåt 30 000 personer blev magsjuka och alla i kommunen tvingades koka kranvattnet i tre månader.
I media skrevs spaltmeter efter spaltmeter om antalet sjuka, kostnaderna för samhället och kommunens sökande efter ”den skyldige”. Men hur upplevdes ”krisen” av stadens invånare? Det ville sociologerna Erika Wall och Linda Kvarnlöf ta reda på. En vecka efter påbudet om att koka kranvattnet inledde de en studie av invånarnas reaktion på Cryptosporidiumutbrottet – och resultatet förvånade.
– De flesta tyckte faktiskt inte att det var så farligt. Att koka vatten blev en naturlig del av den nya vardagen som man helt enkelt anpassade sig till, säger Erika.
Ett år efter utbrottet gjorde Erika ytterligare en studie, där fokus låg på hur invånarna upplevde att de hade tagit sitt ansvar under Cryptosporidiumutbrottet. Studien gav ett liknande resultat; de flesta upplevde inte att de hade behövt ta något speciellt ansvar utan hade gjort vad som krävdes för att få vardagen att fungera.
– Många kunde också sätta situationen i Östersund i relation till övriga världen och det faktum att man i många länder alltid måste koka sitt vatten eller inte har tillgång till vatten alls. Det avdramatiserade ”krisen” här på hemmaplan, konstaterar Erika.