Studievägledningen är till för dig som funderar på att börja studera eller redan har påbörjat studier. Mittuniversitetets studievägledning ger dig personlig vägledning inför studie- och karriärval när det gäller högre utbildning.
Studievägledning kan handla om:
- Behörighet till olika utbildningar
- Mittuniversitetets utbildningar
- Vilka arbeten som lämpar sig för vilken utbildning
- Din studiesituation eller dina framtida studie- och yrkesplaner
Frågor om utbildningsprogram och kurser
Detaljerade frågor kring utbildningsprogram och kurser, kontakta respektive institution. Kontaktuppgifter till programansvariga hittar du här.
Studera med funktionsnedsättning
Om du har intyg på en varaktig funktionsnedsättning kan du ansöka om riktat pedagogiskt stöd.
Om utbildningar och högskolestudier
Studera.nu - information om högre studier, bl.a. högskoleprovet
Antagning.se - sök utbildning på alla universitet och högskolor i Sverige
UHR.se - bl.a. bedömning av utländsk utbildning
Antagningsstatistik - sök t.ex. efter antagningspoäng för utbildningar på svenska universitet och högskolor.
MiunSkills - en introduktionskurs till universitetsstudier
Frågor om studiemedel och omställningsstudiestöd?
På CSN.se får du en bra överblick av hur studiemedel fungerar, och där kan du även komma i kontakt med CSN. Läs CSNs snabbguide till studiemedel.
På CSNs hemsida hittar du även information om omställningsstudiestöd.
JobTeaser
I JobTeaser kan du som student komma i kontakt med både regionala, nationella och till viss del internationella karriärmöjligheter.
-
Hur ska jag tänka när jag väljer utbildning?
Ett sätt kan vara att börja med att fundera över följande frågor:
- Vilka är mina intressen?
- Vilka är mina egenskaper?
- Vad vill jag lära mig mer om och utveckla hos mig själv?
- Vilka yrken och utbildningar verkar intressanta? På vilka sätt verkar de intressanta?
- Är jag behörig? Vad krävs för att jag ska kunna börja en viss utbildning?
Är du osäker på vilken typ av utbildning som passar just dig kan ett samtal med en studievägledare hjälpa dig att fatta beslut.
I samtal med studievägledare får du olika verktyg att fatta väl underbyggda beslut inför val av studier och arbetsmarknad. Samtalet utgår från dig som individ och du får hjälp att utforska vilka möjligheter och alternativ som finns. Se studievägledaren som ett samtalsstöd på vägen men att det är du som tar besluten.
Här hittar du kontaktuppgifter till studievägledarna.
-
Hur vet jag om jag är behörig till en viss utbildning?
För att kunna påbörja en utbildning på universitet/högskola behöver du ha grundläggande behörighet. Det kan man ha på flera sätt, det vanliga är att du har fullständiga betyg från gymnasiet, vuxenutbildning, folkhögskola eller utländskt gymnasiebetyg. Mer information om behörigheter kan du hitta här.
Många utbildningar har även särskilda behörighetskrav, som betyder att du måste ha läst vissa gymnasiekurser för att du ska vara behörig till utbildningen.
Om du saknar en komplett utbildning på gymnasienivå finns möjlighet att komplettera din utbildning genom studier vid exempelvis vuxenutbildningen i din hemkommun.
Möjlighet kan också finnas att få grundläggande behörighet genom att ansöka om prövning av din reella kompetens.
-
När ansöker jag till program eller kurser?
Höstens kurser och program söker du vanligtvis under perioden 15/3 - 15/4
Vårens program och kurser söker du vanligtvis under perioden 15/9–15/10
Sommarkurserna söker du vanligtvis 15/2–15/3
Exakta datum för din ansökan hittar du på antagning.se.
-
Hur kan jag öka mina chanser att bli antagen?
Är du osäker på om dina betyg räcker för att komma in på den utbildning du tänkt söka? Då kan högskoleprovet vara ett alternativ.
Här hittar du mer information om högskoleprovet.
Det kan också finnas möjlighet att genomgå prövning i en eller flera av dina tidigare lästa gymnasiala kurser där du redan har betyg för att eventuellt kunna höja det betyget. Är du intresserad av detta så tar du kontakt med vuxenutbildningen i din hemkommun för mer information om hur du kan gå tillväga.
Vilken antagningspoäng du behöver för att komma in på en utbildning avgörs av hur många som söker den och antalet platser och kan därmed variera.
Här hittar du antagningsstatistik.
-
Vad är skillnaden mellan ett program och fristående kurser?
Du kan bygga din examen på två sätt- inom ett utbildningsprogram eller genom att läsa fristående kurser. Båda sätten kan leda till samma typ av examen. Det finns utbildningar som du bara kan läsa via program t.ex. socionom och psykolog, så kallade yrkesprogram som ger yrkesexamen.
Ett program består av kurser som tillsammans uppfyller examenskraven för den utbildning du läser. Om du däremot bygger din examen via fristående kurser är det viktigt att du kontinuerligt stämmer av med en studievägledare så att dina kurser motsvarar examenskravet.
De flesta program på grundnivå är 180hp och läses under tre år. Medan längden på fristående kurser varierar.
Möjlighet finns också att läsa fristående kurser en kortare period för exempelvis kompetensutveckling eller om du är nyfiken på att prova på ett ämne.
-
Vad är skillnaden mellan gymnasiestudier och universitetsstudier?
Undervisningen är annorlunda
På universitetet är undervisningen indelad i olika undervisningsformer tex föreläsningar, laborationer seminarier och workshops. Föreläsningarna sker ofta i stora grupper där du förväntas sitta och lyssna och koncentrera dig länge, medan seminarier, workshops och laborationer innebär praktiskt arbete i mindre grupper. En del undervisning är obligatorisk.
Vissa program och kurser läses på distans, läs mer om distansstudier här.
Ditt schema ser kanske glest ut
På de flesta kurser har man inte undervisning varje dag. I stället är det tänkt att du ska studera på egen hand, vilket gör att du måste vara självgående och planera din studietid. Du måste alltså vara mycket mer självständig på universitetet, och ta eget ansvar för att skaffa information, leta reda på schemat, litteraturlistan, kurslitteraturen och betygskriterierna till exempel.
Du kommer kanske läsa och skriva mer än du är van vid
En delkurs på fem veckor kan innebära ca 500–1000 sidor kurslitteratur, varav en del kan vara på engelska och flera skriftliga inlämningsuppgifter. Därför behöver du skaffa dig en strategi för att läsa ganska svår text snabbt och förstå och se helheter så att du når kursmålen. Du behöver också öva dig i att skriva, och att göra det på ett "akademiskt" sätt, det vill säga med det språk som universitetet förväntar sig.
För att uppnå kursmålen är det inte meningen att du bara ska upprepa vad du läst, inte heller beskriva vad du tycker eller känner. Däremot är syftet att du kan tänka vidare kring ett ämne, se sammanhang, pröva information du får och använda kunskapen i praktiken.
-
Jag läser ett program vid en annan högskola, men skulle vilja byta till samma program vid Mittuniversitetet. Går det?
Vanligtvis behöver du göra en ny anmälan via www.antagning.se även om ditt program motsvarar något av programmen på Mittuniversitetet.
När du blivit antagen och registrerad kan du ansöka om tillgodoräknande av dina tidigare studier.
-
Vad innebär högskolepoäng?
Högskolepoäng (hp) anger en utbildnings omfattning och används för att visa hur lång tid en utbildning tar att genomföra. Under en termin på 20 veckor läser den som studerar på heltid 30 högskolepoäng.
En veckas heltidsstudier motsvarar 1,5 högskolepoäng.
Studerar du i en studietakt om 50% läser du 15 hp per termin. Med en studietakt om 25% läser du 7,5 hp per termin.
-
Vad är skillnaden mellan kandidat- och yrkesexamen?
Högskolor och universitet kan utfärda två olika slags examina, yrkesexamen eller generell examen.
Yrkesexamen är en examensform för utbildningar som leder fram till särskilda yrken. För att kunna få en yrkesexamen behöver du läsa ett program som leder till rätt yrkesexamen och följer programmets utbildningsplan. Ofta krävs en yrkesexamen för att kunna söka legitimation, främst inom skolans värld och inom vården.
Generell examen kan uppnås genom både program och fristående kurser och är inte lika detaljstyrd som en yrkesexamen.
Generell examen på grundnivå är högskole- och kandidatexamen, och på avancerad nivå magister- och masterexamen.
-
Vilket stöd kan jag få under utbildningen?
Det finns flera olika stöd och servicefunktioner som du kan ta del av som student.
Studera med en funktionsnedsättning
MiunSkills - en introduktionskurs till universitetsstudier
-
Hur vet jag hur arbetsmarknaden ser ut när jag har pluggat klart?
Innan du väljer utbildning är det bra att se över hur lätt det är att få jobb efter examen. För att ta del av prognoser om hur efterfrågan på arbetsmarknaden ser ut för olika yrken kan du besöka:
-
Jag har tidigare högskolepoäng vid en annan högskola och vill fortsätta mina studier på Mittuniversitetet, hur går jag tillväga?
När du är antagen som student hos oss har du möjlighet att ansöka om att tillgodoräkna dina tidigare studier.
Det kan vara möjligt att ansöka om senare del av program om du redan har läst kurser som motsvarar tidigare terminer av ett program.
-
Kan jag få studieuppehåll från mina studier?
Om du behöver ett uppehåll från dina studier och vill återuppta dem vid ett senare tillfälle är det viktigt att göra en ansökan som studieuppehåll. Utan ett beviljat beslut om studieuppehåll får du endast fortsätta dina studier i mån av plats.
Det är den ansvariga institutionen (som bedriver programmet eller kursen) som behandlar din ansökan. För att få studieuppehåll och platsgaranti beviljat kan du behöva ange särskilda skäl till att du behöver ta studieuppehåll.
Blankett för studieupphåll hittar du här.
-
Hur ser ett läsår ut på universitetet? När börjar och slutar terminen?
Innevarande läsårs terminstider hittar du på sidan för antagning.
Exakta start- och slutdatum för respektive kurs kan du se i kursschemat.
Till vissa program kan du även ansöka till en senare del.