Jimmy Jaldemark

Berätta – vem är Jimmy Jaldemark?
Jag bor i Härnösand sedan sent 1990-tal och har arbetat vid Mittuniversitetet sedan 1997. Flyttade hit från Småland på halvtid från början men blev kvar i denna vackra del av Sverige. Studerade till lärare vid Högskolan i Jönköping och arbetade där några år där med olika egeninitierade utvecklingsprojekt som senare vidareutvecklades i samarbete med dåvarande Mitthögskolan. Vi gjorde internetbaserade läromedel och stöd för lärare, något som var väldigt nytt 1995. Väl uppflyttad till Härnösand var jag fast.

Beskriv din forskning.
Jag har i alla år som forskare och akademiker varit intresserad av att förstå hur lärande påverkas av den pågående och samhällsomvälvande digitalisering. Detta har jag studerat både inom utbildning för barn och ungdomar, men jag har framförallt fokuserat på högskoleutbildning och hur lärande i arbetslivet påverkas av digitaliseringen.

2010 försvarade jag min doktorsavhandling i pedagogik, ”Participation in a boundless activity: Computer-mediated communication in swedish higher education”. Där studerade jag hur lärande och datorstödd kommunikation via till exempel social medier går till inom universitetsutbildningar. Under senare år har jag i allt större grad fokuserat på hur det som kallas livslångt lärande kan kombineras med digitala resurser och tekniker, detta område benämns även som teknikstött lärande. Inom detta område leder jag projekt som kombinerar både utveckling och forskning. Ett av dessa projekt är BUFFL-projektet – som är en del av CERs verksamhet – i vilket vi utvecklar en pedagogisk modell för korta flexibla kompetensutvecklingskurser. Modellen bygger på ett livslångt lärande och digitaliseringens möjligheter och ska stödja både individers och organisationers utveckling.

Hur kommer det sig att du började intressera dig för detta område?
Jag har under många år varit intresserad av lärande, det var en gång anledningen till att jag ville bli lärare. Tidigt på 1990-talet såg jag att digitaliseringen började få allt större effekt på pedagogiska verksamheter och processer. Sedan dess är jag helt såld på detta forskningsområde.

Varför behövs din forskning?
Lärande är centralt i varje människas liv, det går helt enkelt inte undvika att lära sig en massa bra eller dåliga grejer. Lärande är alltså i sig varken negativt eller positivt då det är något som händer i varje människas liv. Det som blir intressant att studera är lärandets förutsättningar. Hur ser dessa ut idag och i framtiden? Dessa förutsättningar är påverkade av bland annat individuella aspekter som rör individens uppväxt och livssituation, men även samhälleliga förutsättningar och förändringsprocesser. De senare har stor betydelse för att förstå hur samhället utvecklas och förändras.

I dag betonas kunskap mer än någonsin tidigare i historien och utbildning av hög kvalitet är därför viktigt för individers, organisationers och geografiska regioners utveckling och framtida möjligheter. I ett allt mer digitaliserat samhälle är det omöjligt att förstå lärande utan att koppla ihop det med de förutsättningar som ges av digitaliseringen. Mer kunskap behövs i ett område hela tiden är i förändring

Hur fördelar du din tid mellan forskningen och undervisning?
Senaste åren har jag inte haft möjlighet att undervisa speciellt mycket på grundutbildningarna. Jag är inblandad i för många utvecklings- och forskningsprojekt för att kunna bidra där. Min undervisning är framförallt fokuserad på kurser inom magister och masterprogrammet i pedagogik. Jag är även inblandas i handledning av många doktorander och som en av grundarna av GRADE (https://graderesearch.umu.se/) en nationell forskarskola inom digitalisering och utbildning. Det blir därför en hel del tid jag lägger på forskarutbildning.

Jag är även engagerad i kollegialt arbete, bland annat som lärarledamot i Humanvetendskapliga fakultetsnämnden, ett mycket intressant uppdrag som berör styrning av fakultetens resurser och verksamhet. Forskningsuppgifter kläms in mellan allt annat arbete och jag tycker det är väldigt roligt att skriva tillsammans med andra kollegor, gärna tvärvetenskapligt då det är i gränsområdet mellan olika ämnen många nya rön uppstår. Detta är uppenbart inom området digitalisering och lärande. Ett av de mest spännande samarbetena jag håller på med just nu är BUFFL där jag arbetare med företagsekonomer och informatiker. Jag tycker även det är viktigt som forskare att vara involverad i den internationella utvecklingen inom mitt område. Försöker därför publicera min forskning till stor del i de internationella sammanhang som möjliggörs via tidskrifter, konferenser och antologier. Jag har även en del uppdrag som redaktör och granskare vid internationella vetenskapliga tidskrifter. Förbereder nu en vetenskaplig konferens som heter Networked Learning, den ska Mittuniversitetet vara värd för våren 2022.

Drömscenario i termer av jobbet?
Jag känner och har länge känt att jag är på rätt plats i mitt arbetsliv. Att vara forskare är ett spännande arbete, världens bästa tycker jag. Om jag ska blicka framåt så ser jag en fortsatt stark utveckling av vår forskning inom teknikstött livslångt lärande. Det är spännande och väldigt intressant att bidra med mer kunskap om hur lärande i arbetslivet kan kombineras med deltagande i formell utbildning inom högskolan. Får vi bättre kunskap om detta kan vi bidra till mer mänsklig utveckling.